Cross of Iron

Tittade på den gamla krigsklassikern Järnkorset i veckan, en film som jag inte sett på många år och som jag såg för första gången som liten rädd 8-9 åring. Min kompis Jonas hade en massa ”farliga” filmer hemma och lockelsen att se blodiga och hemska filmer blev för stor när hans mamma inte var hemma. Var det inte något med Bruce Lee så var det svenska b-skräckisen Besökarna eller något annat hemskt. Så det blev en del traumatiska minnen för min lilla oförstörda hjärna. Den scen i Järnkorset som naglade sig fast i min pojkhjärna är en scen där en tysk soldat får snoppen avbiten av en kvinnlig rysk soldat. Huga, var obehaglig den var.

Dock så kändes det som om filmen inte hade samma impact nu när man såg den 20 år senare. Visst det är fortfarande en mycket blodig och våldsam historia om ett antal tyska soldater på östfronten men i mångt och mycket känns den lite gammal. Actionscenerna är ganska så tama och fulla av omotiverad slow-motion och jag saknar ett riktigt fokus på konflikten mellan James Coburns karaktär Steiner och hans antagonist Stransky. Men samtidigt så går det inte att skärma sig mot den nostalgi det är att se filmen igen och dessutom så har den ett starkt anti-krigsbudskap som passar bra. Om man ska ge sig på att betygsätta filmen så får den 3 av 5, det är den ändå värd. Kan även nämna att Blu-Ray utgåvan har bra bild men skulle mått bra av lite mer ingående restaurering och det enkla 2-kanalsljudet är förvånansvärt klart och krispigt. Det finns även med lite småtrevligt extramaterial vilket gör denna utgåva till ett rekommenderat köp om man gillar filmen.