Inlägget under detta vill inte göra som jag vill. Antagligen är jag kass och gör fel för bilderna vill inte hamna där jag vill. Men nu har jag meckat lite och fått ihop en hyggligt resultat iallafall. Smått frustrerad blir man av detta i-landsproblem.
Annars då? Inte mycket. Fick hem ett par koder från Fejjan som låser upp kistan i Sanctuary. Jag snackar Borderlands 2 alltså (Årets spel). Så grymt roligt men spelar det lite för sällan tyvärr. Så är det när jobb, familj och sånt där annat onödigt kommer i vägen.
Nej nu blir det att åter rikta uppmärksamheten mot den Fuller’s India Pale Ale (God) jag hällde upp för ett tag sedan och fortsätta att lyssna på dom franska dödssmiskarna i Gorod.
Mycket av min fritid har på senare tid ägnats väldigt lite åt saker som att surfa på internet, spela tv-spel och lyssna på musik. Istället så har tiden lagts på ”matnyttiga” saker som att röja hemma och ta hand om sjukt barn. En del i Projekt Röjhemma var att byta plats på dom två musik/film-anläggningar som finns i huset. Stativhögtalarna av större modell skulle upp från min före detta ”mancave” (nu sovrum) och in i vardagsrummet och vägghögtalarna av modell mindre skulle följaktligen ner i nämnda sovrum. En bra grej men den här flytten var att jag äntligen tog tag i problemet med mina alldeles för stora och klossiga Audioquest-kablar. Dom fick nämligen inte plats i det otroligt praktiska utrymme som finns i högtalarstativen, gjort för att kunna dra kabeln på ett snyggt och smidigt sätt. Så det var bara att beställa lite Supra-snören och byta ut dom stora åbäkena till kabel. Resultatet blev följande:
Före
Efter
Ganska så snajsigt eller hur? Och skillnaden på ljudet var obefintlig. Inte helt oväntat och för min del ännu ett bevis på att kablaget gör väldigt lite skillnad i en ljudanläggning. Visst kan man lägga 10000-tals kronor på några meter högtalarkabel om man nu vill det men jag anser att det mest är placebo och en tävling liknande den om vem som har störst könsorgan.
Utöver detta så har det lagts lite tid och kraft på att få ner alla filmer i fina små pärmar istället för att dom ska stå och ta plats i sina plastfodral.
Ovan syns en liten del av den mjukvara som jag köpt på mig genom åren och det känns väldigt skönt att kunna få loss lite plats när alla plastfodral åker upp på vinden istället. CD-fodralen får dock vara kvar tillsvidare då jag inte hittat någon bra lösning som inte kostar skjortan.
Slutligen så har jag gjort plats bredvid Cambridge-DACen i stereobänken för en framtida investering. Jag planerar nämligen att köpa en liten Sonos-burk innan året är slut så att jag ska kunna streama all min musik från den stackars oanvända NAS jag har stående i källaren.
Kul förresten att Rotel-förstärkaren fått lite trevligare högtalare att jobba med. Det förtjänar den för den låter väldans bra tycker jag, precis som det mesta från Rotel (japp, en Rotel-fanboy är vad jag är). Nu återstår endast att labba lite med placering av högtalare och subwoofer så ska detta nog kunna bli riktigt bra.
En bra sak som faktiskt redan kommit på grund av detta är att jag ju äntligen har kunnat lyssnat lite på musik medan jag skrivit ihop det här inlägget. Lite härligt mangel från Mörker och Azarath blev det. Det är Hi-Fi det.
Oj oj oj. På grund av diverse strul och brötande hemma så var det längesedan jag bloggade nu. Och vad passar inte bättre då än ett litet tvångsinlägg bara för att hålla liv i denna eminenta plats på nätet? En Youtube-snutt är enkelt och bra, det får det bli:
Efter att ha lyssnat på gamla bitar som jag spelat in både med andra och helt själv så har jag blivit fasligt sugen på att skaffa mig ett ljudkort igen. Tyvärr har jag en svaghet gällande den här typen av elektronik, jag faller för utseende… Ju fler vippbrytare och analoga VU-mätare desto bättre.
Så där. Nu var det dags för en liten tråd kring det mystiska knarkpaket som anlände härom veckan. Jag tänkte inte svamla en massa i text, utan låter bilder tala för sig själva.
Inuti knarkpaketet hittar vi ytterligare en kartong. Emballaget luktade duktigt av tobak, så man kan nog lugnt säga att de har en annan syn på arbetsmiljö i Hong Kong.
Vid locklyftning visar sig en manual samt fler kartonger
Vi hoppar raskt över ett par steg och har här monterat ned huvudrotorn i beståndsdelar och lagt alla bultar för avfettning.
Den enda detalj som hade gänglåsning från fabrik var spindelaxeln. Fram med varmt stål och koka sönder skiten så lossar det så fint sedan… oftast.
Spindelaxeln skall naturligtvis också avfettas så långt det går.
Bladhållare, swashplatta och tillhörande attiraljer samlade i en lämplig burk i väntan på sina bultar. Fruktansvärt små saker det här!
Teaser…
Sådär, huvudrotorn färdig. Liten var ordet.
Ramsidorna skall kantslipas så man slipper onödiga elfel.
Montering påbörjad. Här ser man också mitt ”bygg-snus”. Skall man ha det roligt kan man lika gärna ha det dubbelt roligt!
Övre ramhalvan har blivit monterad.
Nedre ramhalvan på börjad, Men här blev det också lite småjobbigt, för nu var jag tvungen att bestämma både hur jag ville montera motorn och gyrot.
Nedre ramhalvan monterad och dessutom sammanfogad med den övre. Chassiet börjar ta form.
The other side…
Det blir inte mycket plats kvar för kablage, och det här är inte optimalt på något vis sett till hur gyron egentligen vill ha det…
…plats…
…plats…
Flera steg framåt igen men nu är den klar! Det blev en liten ”Buddrick”
Den skall smällas duktigt på inomhusflyget i vinter.
Det kom lite öl hem till mig idag. Från mig. Så snäll jag är ibland.
Ska bli sjukt intressant att testa Oppigårds SMÖF lager som har fått väldigt bra kritik bland alla ölsidor. Och så ska det äntligen smakas lite Göteborgsporter från Oceanbryggeriet. Sedan har jag faktiskt testat alla sorter Oceanbryggeriet har ute på Systembolaget just nu.
Sedan jag bytte gyro i min protos, har jag haft lite strul med att få tailen till att hålla vid hårdare belastning. Varje gång jag pitchade lite hårdare så började tailen smiska hårt fram och tillbaks. Jag visste redan vid detta tillfälle att allt inte var optimalt i drivlinan och funderade på om detta kunde vara orsaken till problemet. Det var ju således bara att ta itu med problemet.
Först och främst saknades det en seeger-säkring till motoraxeln. Detta gjorde att motorn rent teoretiskt sett skulle kunna ramla i två bitar, inte så troligt, men vad värre är, så kan det skapa vibrationer. Två shims och en ny seeger-säkring senare.
Stödlagret till toppen av motoraxeln var i dåligt skick med knaster och hack i sig. Här synes ett nytt, tyskt precisionslager monterat i stödlagerhållaren.
Ny hylsa till fartreglagets kontaktdon behövdes, då den gamla var sprucken och i värsta fall skulle kunna släppa.
Ny pinjong med 13 tänder för bättre anpassad utväxling. Nu kan jag hålla önskat vartal vid det throttel-pådrag som fartreglaget trivs bäst med. Plus att den blir lite starkare med den utväxlingen. Win-Win-Win.
Ny motoradapter monterades också, då jag trodde att den gamla var skev. Det var den nog inte… Men nytt är fräsht.
Motoradaptern monterad.
Motorfästet monterat på motorn. Här ser man också att jag fått isolera motorkablarna lite extra då ett av buntbanden hade nött igenom den ursprungliga isoleringen.
Pinjongen skall innehålla 2st envägslager samt de två pyttesmå spårkullagren som synes i bild. Fett på spårkullagrena och sedan monteras de i pinjongen. Envägslagrena sitter redan där och skall lämnas orörda.
Monterat och klart! Nu skall de bara tillbaka in i helikoptern.
Hjälpte detta då?
Nej. Den är fortfarande dum i stjärten och nu återstår det att prova med andra tailblad, annat tailservo eller helt sonika byta bort gyrot mot något som man vet fungerar.
För snart tre år sedan så sålde jag min Gibson Firebird V då jag slutade i mitt dåvarande band. Det var en jättebra gitarr som jag gillade skarpt, men jag förknippade den helt enkelt för mycket med de meningsskiljaktigheter, ständiga konflikter och allmänt dåliga stämning som rådde den sista tiden innan jag sade upp mitt medlemskap. Strax därefter sålde jag också min BOSS GT-10 då jag tyckte att jag inte hade någon nytta av den typen av multieffekt. Min förstärkare är såpass bra att jag inte anser mig behöva simulera någon annan förstärkare helt enkelt, vilket var denna multieffekts främsta fördel. För pengarna som jag fick in investerade jag istället i en ny rackeffekt (TC Electronics G-major 2) samt en midi-kontroller (Behringer FCB-1010) för att styra rackeneheten.
Problemet visade sig bli att midi-kontrollern var ytterst trist att programmera och tillika ologisk och begränsad. Detta gjorde att jag helt plötsligt hade en pedal modell större som inte användes utan bara gjorde det jobbigare att dammsuga. Efter lite sökande på nätet hittade jag dock en möjlig lösning på problemet, ett litet chip som man kunde byta ut, och vips så skulle min pjäs börja kunna leverera likt mångdubbelt dyrare midi-kontrollers. Det tog dock nästan två år innan jag faktiskt kom mig för att trycka på beställningsknappen.
Men så igår så damp det ner ett brev från ”the U. S. and ÄÄJ”, innehållandes en EUREKA-PROM. På ca. 10 minuter så hade det nya chippet installerats och första uppstarten gjordes. Det jag behövde göra var att välja vilket rackenhet jag ville använda och ställa in vilka midi-kanaler som gick vart, inget mer. Nu kan jag använda pedalen!!
Riktigt fin gitarr som jag stundtals saknar.
Post från EurekaSound
Bakstycket har lossats
PROMen är placerad på sin plats
Operationen utförd
Medföljande klistermärke som inte monterats ännu. ( Har väldigt svårt att ta bort skyddsplast från mina saker)
