Glad Påsk!

Jahopp, då var det påsk igen då alltså. En högtid fylld med ägg, godis och…öh…ja vadå? Det var väl vid den här tiden som Jesus tyckte att det var en bra idé att återuppstå om jag inte minns helt fel från det där som kallades konfirmation. Om man nu tror på sådant överhuvudtaget. Gött är det att man får vara ledig i ett par dagar extra i alla fall. Själv planerar jag att göra så lite som möjligt samtidigt som jag  lyssnar på en hel del hård musik och dricker en och annan påsköl.

chicken

Annonser

Nils Oscar Barley Wine

Efter förra helgens grillpremiär på bortaplan var det igår dags att med pompa och ståt fixa premiären på hemmaplan.  Då termometern visade ynkliga +2 grader så blev det ingen avancerad långgrillning utan det blev lite korv och ett par ryggbiffar, vilket dög alldeles utmärkt som premiärmat. Och för att inte frysa allt för mycket så smuttade jag  lite på en värmande Barley Wine från Nils Oscar. En av dom få Barley Wines som går att uppbringa hyfsat lätt i det här landet då den finns tillgänglig i Systembolagets beställningssortiment. Men annars är det ganska tunnsått med Barley Wine på Systemet. Nynäshamns Bötet brukar dyka upp men jämna mellanrum och så gör väl även Sierra Nevadas Bigfoot om jag inte minns fel men efter det…inte mycket.

Nils Oscar Barley Wine är blott mitt andra möte med denna alkoholstarka öl-stil men jag kan säga redan nu att detta är ett spår jag vill fortsätta att utforska. Det är mustigt och värmande, perfekt för en kylig senvinterdag. Det doftar väldigt mycket av karamell men även frukter som äpple och persika dyker upp där någonstans i bakgrunden. Smaken är också dominerad av karamell och det är väldigt sött men jag tycker aldrig att det blir för mycket av det goda.  Ja det här var verkligen inte dumt alls faktiskt. Dumt nog så köpte jag bara en flaska, det hade varit kul att smaka hur denna Barley Wine hade utvecklats efter en tids lagring. Men det ska vi nog råda bot på nästa gång det är dags att beställa lite gott från Systembolaget.  Nils Oscar Barley Wine får stabila 4/5 i betyg.

Nils Oscar Barley Wine

The battle rages on

I fredags så gjorde jag en mycket stor investering. Jag plöjde ner hela 49kr på att köpa Battlefield 2 med tillhörande expansioner. Och i ett snabbt slag så fick World of Tanks en konkurrent på ”spel-att-spela-på-lunchen”-arenan.

Welcome to duty

Welcome to duty

Battlefield 2 är tillsammans med Battlefield 1942 och Bad Company 2 det spel i Battlefield-serien jag spelat mest och det visade sig vara nästan lika roligt att spela det idag som det var på den tiden det var ett stående inslag i dom LAN-sammankomster som några polare och jag anordnade. Fast man märker ju hur mycket serien har utvecklats genom åren, inte minst grafikmotor- och ljudmässigt där dagens Battlefield-spel är i absoluta framkant. Det känns liksom inte riktigt rätt nu när man lirar tvåan igen och ens stora feta stridsvagn inte klarar att göra över ett rangligt trästaket. Ett litet ”bonk” och sedan tvärstopp blir resultatet istället för att bara göra småflis utav det.

Fast även om tvåan är ett bra och roligt spel så kommer nog inget spel någonsin i Battlefield-serien nå samma höjder som det första, och bästa, Battlefield 1942. Visst, idag är det otroligt primitivt på alla sätt och vis men när det kom så var den något utav en revolution. Den totala friheten på slagfältet var ibland överväldigande efter att ha ägnat en stor den av sitt spelliv åt att springa omkring i trånga korridorer och skjuta på diverse monster. Nu var man inte uppbunden av att försöka beta av level efter level utan man kunde ta en flygplan, flyga runt med det lite grann, krasha och dö, för att sedan bara börja om igen i en stridvagn.  Man kunde göra lite som man själv ville helt enkelt. Och man kunde göra det på slagfält som Berlin med sina tighta gatustrider, Operation Battleaxe som bjöd på ett riktigt ställningskrig och Omaha Beach där det alltid var en utmaning att komma förbi bunkrarna på stranden.

Dö Fritz, dö!

Dö Fritz, dö!

Och nu är det snart dags för Battlefield 4. På tisdag nästa vecka så skall det avtäckas med pompa och ståt, men efter att knappt har rört Battlefield 3 så står jag nog över. Jag lever hellre på fina minnen från Battlefield 1942 och på lite lunchdödande röj i Battlefield 2.

Nytillskott i hangaren

Jag har länge hävdat att jag aldrig kommer att ha en helikopter som kräver dubbla ackar. Dels för att man får halva flygtiden mot vad man laddar och dels för att ackar är dyrt, men också för att krashkostnaden är betydligt mycket högre. Jag har dessutom varit välsignad med två välfungerande maskiner under en lägre period vilket dessutom gjort att jag inte tittat mig så mycket omkring efter något annat. Jag har ju inte varit missnöjd direkt om man säger så.

Men helt plötsligt så fanns den på begagnatmarknaden, en Thunder Tiger Raptor E720, en modell som jag ändå tittat på från och till och tilltalats av dels rent estetiskt men kanske främst för de tekniska lösningarna på maskinen. Priset var dessutom löjligt bra sett mot vad en ny kostar och med tanke på att jag hade en del grejer liggandes hemma i väntan på att få användas så var det inte mycket att tveka på faktiskt.

Maiden avklarades med viss dramatik igår, men allt kom med hem igen i helt skick. Nu är det  tweaking av gyrot som står på schemat.

Numer har jag således en finmaskin, med finelektronik i som skall flygas fint med. Eventuellt kanske jag rent av provtävlar med denna maskin. 🙂

Mot Borås! Drick öl och lira spel!

I helgen så var det återigen dags att styra kosan mot den fantastiska (nja) staden Borås för att lira lite trevliga sällskapsspel och smutta på en och annan öl. Resan tog sin början på lördag middag någon gång och gamla skitiga Peggan fick äran att skjutsa upp mig (plus fru och barn) till Borås. På vägen hann vi se en Ellos-skylt och besöka en City Gross-affär, mycket upphetsande. Väl framme så tog det inte lång tid innan spelandet och ölandet var igång och först på dagordningen stod kortspelet Munchkin. Ett spel jag aldrig spelat förut men det var lätt att ta till sig och inte särskilt avancerat. Munchkin kan beskrivas som en dungeoncrawler där man ska försöka få upp sin spelfigur till level 10 först av alla. Detta är dock inte helt lätt när man har monster att kämpa emot och motspelare som gör allt för att sätta käppar i hjulen. Ett kul spel fyllt med lustig humor á la Monty Python och något som jag gärna lirar igen.

Nästa spel var det relativt välkända spelet Carcassonne. Ett spel jag inte heller spelat innan men jag har pillat lite med Xbox Live-versionen så jag visste ungefär vad det gick ut på. Carcassonne kan väl lättast beskrivas som ett strategispel där man med slumpade brickor bygger upp ett landskap som man sedan ska försöka kontrollera så mycket som möjligt utav. Även detta var ett underhållande spel men kanske lite för snällt och familjevänligt, för jag saknade lite utav ”backstabbandet” som fanns i Munchkin.

Efter att Carcassonne hade avslutats blev det grillning (årets första!) och umgänge av lättare slag med prat, mat och somnande i soffa. Tack Borås för ännu en trevlig dag i spelets tecken.

Hur var då ölen som dracks till då? Jo dom var faktiskt goda allihop. Här följer ett litet protokoll:

  • Sigtuna East River Lager – Trevlig smakrik lager. Mycket prisvärd. 3/5
  • Dales Pale Ale – Bra men lite tam i smaken. 3/5
  • Nils Oscar Coffee Stout – Bra Stout som kunde smakat mer. 3/5
  • Poppelmans Nya Världen India Pale Ale – Fruktig och smakrik. Rekommenderas. 4/5
  • Corona Extra – Klassiker med lime till. Uppfriskande. 2+/5

Thornbridge Jaipur

Då var det dags igen att sätta tungan/näsan/tänderna i en öl. Den här gången är det en IPA som ganska nyligen blev ordinarie i Systembolagets sortiment: Jaipur från Thornbridge Brewery.

Jaipur

Det första som slår en är hur ljus denna ale är, nästan så att man skulle kunna tro att det är en vanlig lager. Skummet är luftigt och fint och sticker man ner näsan i glaset så möts man av ett knippe fruktiga dofter som kittlar lite i näsan. Inga extrema mängder utan ganska så lagom. Tar man sedan och smakar på en liten slurk så är det samma sak här, fruktigt och lätt utan någon extrem beska. Väldigt uppfriskande och trevlig dryck måste jag säga. Jaipur är alltså ingen smakbomb på något sätt men jag tycker ändå den fyller en funktion med sin milda friskhet. Detta är lätt en öl jag kommer köpa fler av och som kommer att passa utmärkt senare framåt våren då det blivit lite varmare och grillen har åkt fram ur sin dvala. Betyg: 4/5.

Slutligen så vill jag bara passa på att säga ett par ord om senaste Tribulation-plattan: Oj, oj, oj vad bra den är. Bandet har verkligen ändrat en hel del på sitt sound och The Formulas of Death är en sådan där riktig goding till skiva som man vill lyssna igenom i sin helhet. Ingen låt är dålig och ingen sticker ut som extra bra, allt är bara helt underbart bäst. En given kandidat till årets Best of 2013-lista.

Yes! Immolation släpper nytt

Igår så kom nyheten att Immolations nya platta skall heta Kingdom of Conspiracy och att den skall släppas lös på marknaden den 10:e maj i år. ”Hurra!” säger jag. Jag ser verkligen fram emot ett nytt album med Immolation då dom är ett av mina ”bästa band” och förväntningarna är inte direkt låga efter fantastiska Majesty and Decay som kom 2010. Men jag vet ju att Ross Dolan och hans manskap alltid släpper riktiga kolosser till skivor, så det finns ingen direkt anledning att tro att kommande Kindom of Conspiracy inte skulle hålla samma höga standard som Immolations plattor har gjort genom hela deras karriär egentligen. Det är väl egentligen bara Harnessing Ruin (2005) och Unholy Cult (2002) som jag tycker är lite, lite svagare än resten av skivorna i deras diskografi. 10:e maj är datumet alltså, bara att skriva upp i kalendern.

Givet köp.

Givet köp.

Passa även på att kolla upp den digitala EPn Providence som finns för gratis nerladdning här: http://www.scionav.com/collection/808. En riktigt bra EP som jag lätt hade betalat för om den fanns i ett fysiskt format. Men det gör den inte vad jag vet så det blir till att hålla till godo men lite välljudande ettor och nollor istället.