Halva musikåret har passerat

Och det vanliga året också. Tiden går fort när man har roligt. Och till skillnad mot förra året så känns det som om jag bitvis har haft en hel tid tid att lyssna på både ny och gammal musik. Precis som vanligt så är det en del plattor som köpts, lyssnats på någon enstaka gång och sedan hamnat i ”lyssna mer någon annan gång-högen” men samtidigt är det faktiskt ett överraskande stort gäng skivor som fått en riklig andel lyssning tilldelad sig. Och den där skivspelaren som inköptes i början av året har väl inte gått extremvarm direkt men jag känner ändå att den bidragit till ett stärkt musikintresse, för att inte säga samlarintresse. Kul.

Vad från första halvåret 2016 är då värt att nämna enligt mig? Ganska mycket faktiskt:

Halvårets Singel: SportlovAska. Visst är den mer kul än bra, men ändå bra. På riktigt. Svårt att förklara. Oavsett så är det skoj att de gamla lustigkurrarna släpper nytt.

Halvårets EP: Cadaveric FumesDimensions Obscure. Svårt val då även Gorguts och Gruesome släppt starka små godingar under våren men franska Cadaveric Fumes vinner med en noslängd.

Halvårets samlade verk: MordbrandHymns of the Rotten. Värmlänningarna samlar smått och gott från tidigare EPs, splittar och singlar vilket blir en mycket mustig gryta av stinkande död. Och ny skiva är också på gång. Smaskens.

Halvårets kärlek vid första lyssning: Chthe’ilistLe Dernier Crépuscule. Oj vad kär jag blev när denna dödskaramell slog ner tidigt i år. Nu har väl kärleken lagt sig något men rackarns vilken bra skiva det är.

Halvårets progressiva: HakenAffinity. Ännu en stark platta från Haken. Allt är otroligt skickligt, snyggt och gjort med känsla. Det är bara att applådera.

Halvårets Black Metal: NordjevelNordjevel. Nope. Varken Uada eller Hyperion rår riktigt på det svarta smisk som Nordjevel dundrar ut med sitt självbetitlade verk. Ge mig en uppföljare nu tack!

Halvårets Manowar: Grand MagusSword Songs. Ok då, den är inte lika bra som några av deras tidigare skivor men Grand Magus är alltid Grand Magus. Och ibland är det ju så förbenat gott med kött, potatis och brunsås.

Något mer? Ja det senaste med Ihsahn, Moonsorrow, Brutality, Wormed och Zhrine är bra. VredehammerVale of Pnath och Obscura sitter också som de ska. Oj så mycket bra musik och jag har garanterat glömt/missat hur mycket bra som helst. 2016 har börjat mycket bra helt enkelt, hoppas det håller i sig.

Vi avslutar med något mindre glatt.

Halvårets besvikelse: Dream TheaterThe Astonishing. Gäsp.Vad håller ni på med grabbar? Det var inte mycket kul jag hittade här under mitt spelunkande med ljus och lykta. Kanske borde jag ge skivan en ny chans någon gång men det blir inte snart, så mycket är säkert.

Årets snyggaste omslag?

DSC_0001 (1)

Ursäkta den kassa bilden tagen med sunkig mobilkamera, då den verkligen inte gör Kristian Wåhlins fantastiska målning rättvisa. För den som inte vet så är detta In Mournings senaste skiva Afterglow som dök upp med posten idag och faktiskt en av få skivor jag köpt enbart på grund av omslaget, helt utan provlyssning. Visst hade jag hört In Mourning innan men då enbart via smakprov från förra skivan The Weight of Oceans (snyggt omslag på den med förresten) som hyllades en hel del när den kom 2012. Det var inget som jag fastande för då men nu sitter jag ändå här med en vrålsnygg vinylskiva från bandet. Och utöver det så har jag även skaffat Monolith från 2010, en skiva jag faktiskt lyssnat på efter inköp och det är en riktigt bra skiva det. Kolla upp om ni gillar melodisk och progressiv Death Metal.

Nu återstår bara att höra hur Afterglow låter. Fin att titta på är den i alla fall.

Midsommar för bövelen!

Tjena från forntiden! Detta skrivs en hel vecka innan det är tänkt att läggas upp. Så jäkla spejsat (om jag ställt in rätt tid).

Ville bara önska alla en go och glad midsommar. Själv sitter jag förhoppningsvis på en strand på Rhodos och har det lite gött. Ingen sill och nubbe så långt ögat når, det blir grekisk sallad och iskall Mythos istället. Och grattis i efterskott till bloggkollega Totenfresser om jag inte redan framfört den hälsningen via något annat digitalt medium.

Nä nu kör vi en låtjävel. Glad Midsommar på er!

Grekiskt fredagstips: Macabre Omen – Gods of War – At War

Halloj och goddagens på eder alla därute på internet. Idag blir det grekiskt för hela slanten ty jag skall styra kosan mot Rhodos i helgen och blir borta i en vecka. En vecka förhoppningsvis fylld med en hel del badande och inmundigande av smaskig grekiskt krubb. Det kan bli riktigt najs.

Dagens tips är gruppen Macabre Omen som faktiskt bildades på just Rhodos och gjorde det så tidigt som 1994. Själv så hade jag ingen aning om att gruppen fanns förrän jag stötte på dom förra året i samband med deras släpp av deras senaste skiva Gods of War – At War. Inte en skiva jag lyssnar sönder direkt men väl en trevlig stund episk Pagan/Black Metal som välförtjänt fick mycket ros av många kritiker förra året.

Stin ijiasas!

Franskt fredagstips: Kronos – Arisen New Era

Första EM-dagen till ära så slänger jag iväg ett litet tips på en utmärkt fransk orkester som går under namnet Kronos. Med namn taget efter en titan från den grekiska mytologin (kastrerade sin far och åt sina barn gjorde han minsann) så har dessa fransmän manglat fram hård och semimelodisk dödsmetall sedan 1994 och gjort det jävligt bra. Jag äger tre skivor med Kronos varav Colossal Titan Strife från 2003 är mina absoluta favorit men dagens tips, som kom så sent som förra året, är fan inte dum den heller.

Hur går det då i den däringa fotbollen som alla pratar om just nu? Mitt tips är att Sverige precis klarar sig vidare från gruppen (efter att Zlatan nickskarvat in det avgörande målet i 93:e minuten) men åker ut direkt i kvarten, vilket jag som total amatör anser vara godkänt. Europamästare blir Tyskland som vinner en rafflande final mot ett annat lag.

Tre somriga Saisons

Nu när sommaren lagt sitt ljusa täcke över oss och värmen svept in oss som i ett tjockt duntäcke man inte kan fly ifrån så kan det vara gott att svalka sig med en öl. En ölstil som blivit riktigt populär de senaste åren och som funkar utmärkt för detta ändamål är Saison. Och passande nog så har jag valt ut tre sådana att testa och se om de är något att ha.

IMG_6815

Saison (eller Farmhouse Ale som det också kallas) har sitt ursprung på den belgiska landsbygden där ölen bryggdes under vintern för att sedan plockas fram på sommaren för att agera törstsläckare. Saison är ofta örtiga och kryddiga med uppfriskande inslag av citrusfrukt. Det är lite beskt, det finns lite syra och det är ganska torrt. Helt enkelt jäkligt gott.

Först ut i detta lilla test är Grebbestad Saison, som går att beställa via Systembolagets lokala sortiment. Grebbestad är ett bryggeri som jag mest förknippar med klassiska engelska ales och lager men tydligen så gör de Saison också. Och deras bidrag till stilen smakar ungefär som en Saison ska, bara lite mindre av allt vilket blir lite fattigt i längden. Dessutom så är Grebbestad Saison alldeles för klar och ser mer ut som en filtrerad, lite mörkare lager. Allt som allt ändå godkänt och Grebbestad Saison landar på en stark 2:a av 5 möjliga i betyg.

Sedan dags för Mango Saison från Nils Oscar (hittas även den i beställningssortimentet). Nils Oscar har ju varit med ett tag nu och har i mina ögon alltid gjort bra, kvalitativ öl. De brukar hålla sig borta från de där riktiga bottennappen men gör å andra sidan inte heller så många öl som är något utöver det vanliga, utan håller sig på en hög medelnivå. Mango Saison både smakar och ser ut mer som en Saison skall göra jämfört med Grebbestads bidrag med sin torra karaktär fylld med kryddor och en viss fruktighet. Men den där mangopurén som tydligen är i vetefan var den tagit vägen för den känner jag knappt. Fast gott är det och Mango Saison får betyget 3 av 5.

Sist ut: Coppersmith Saison. I början av månaden släppt som en del av det alltid föränderliga ordinarie sortimentet på Systembolaget och en flaska som borde gå att hitta på de flesta Systembolag i landet en tid framöver. Dessutom så är den ekologisk vilket ju alltid är ett litet plus i kanten. Coppersmith har haft ett väldigt flyt den korta tid de har funnits för de har fått in flera öl på hyllorna på nästan misstänkt kort tid men det är bara att gratulera att ännu en av deras drycker nu finns lättillgänglig. Hur som helst så står Coppersmith Saison ut lite som den friskaste och krispigaste av de tre. Nils Oscar Mango Saison smakar lite mer än Coppersmith gör men är inte riktigt lika läskande. Så jag vill nog påstå att det är jämnt skägg mellan de båda och även Coppersmith får betyg 3 av 5.

Slutresultatet är alltså tre helt ok/bra Saisons och jag tycker att alla funkar finfint i sommarvärmen. Kanske inget man köper om man är gammal i gamet men väl en bra början för de som kanske inte ännu testat stilen.

Ryssvarmt fredagstips: First Fragment – Dasein

Suck, pust och stön. Det är varmt satan ute och efter en hård arbetsvecka så finns det inte så mycket energi till att göra i stort sett någonting. Utom att lyssna på lite musik kanske, det är något som funkar oavsett hur varmt eller kallt det är. Och eftersom jag är en sådan givmild person så tänkte jag dela med mig av det jag lyssnar på just nu.

Kanadensiska First Fragment med Philippe ”Pat” Tougas i spetsen. Tougas släppte tidigare i år den helt fenomenala skivan Le dernier crépuscule med Chthe’ilist (ett av sina många andra band) och nu är han alltså på gång igen med First Fragments fullängdsdebut Dasein. Skivan är en teknisk dödsmetall-tornado där tonerna viner och det mesta är snabbt och konstigt. Mina tankar går naturligtvis till landsmännen i Cryptopsy men även till framstående band som Necrophagist och våra egna Spawn Of Possession. Det märks att Pat och de andra grabbarna inte är några nybörjare för hela skivan är mycket proffsig och låtarna är inte bara uppvisningar i hur duktiga bandets medlemmar är utan är verkligen låtar. På riktigt. Ja det är sant. Och extra superduper bonuspoäng blir det för att basguran fått en sådan fin mixning i ljudbilden.

Se er som tipsade i sommarvärmen. I väntan på den absoluta nollpunkten.