Påfyllning i CD-samlingen

Även om det i mångt och mycket är vinyl eller streaming som gäller i dagens samhälle när det kommer till att lyssna på musik så har gubbgnälliga jag väldigt svårt att släppa CD-formatet. Det dimper ner nya CD-skivor i brevlådan med jämna mellanrum och detta är skörden under den gångna veckan:

img_7034

ArchgoatWhore of Bethlehem: Efter att ha fallit pladask för finska Archgoat och deras senaste mästerverk The Apocalyptic Triumphator tidigare i år så har det inte gått att hejda vidare djupdykningar i deras diskografi. Whore of Bethlehem är gruppens första fullängdare och kom 2006. Tyvärr så har den inte lika mustigt ljud som The Apocalyptic Triumphator och saknar ”hits” i samma utsträckning men är ändå en fullgod skiva i genren rå, ockult Death/Black-Metal.

ArmoryWorld Peace… Cosmic War: Speed Metal Space-Satan! Stolt och snabb Metal från Hising-Island, Göteborg. En debutskiva som dras med vissa skavanker men som får anses vara fullt godkänd. Armory är definitivt en grupp som jag kommer hålla ögonen på i framtiden.

In FlamesColony: Mera Göteborg och en skiva som faktiskt är en av få jag ägt en gång i tiden och sedan sålt. Men ett blogginlägg om skivan och framförallt låten Ordinary Story fick mig att bli lite nostalgisk så det vara bara att langa fram 40kr och köpa skivan igen. Jag är absolut inget stort fan av In Flames men Colony tycker jag är helt ok.

AllegianceBlodörnsoffer: Prima piskande Black Metal från det klassika svenska skivbolaget No Fashion och precis som mycket annan musik som släpptes på No Fashion så är Blodörnsoffer en väldigt fartfylld, melodisk och bra skiva. Svensk kvalité helt enkelt.

PrimordialThe Burning Season: Ett av mina favoritband och nu när jag äntligen fått fatt i ett fint exemplar av The Burning Season så täpper jag till ett av få återstående hål i deras diskografi. Titelspåret är helt fenomenalt och bör lyssnas på av alla som har sinne att uppskatta svart metall med keltiska influenser.

NecrovationBreed Deadness Blood. Slutligen lite svenskt dödsröj i form av skånska Necrovation. Finns inte så mycket orda om den här skivan mer än att den är riktigt jäkla bra och rekommenderas alla som gillar musik i stil med Verminous och tidiga Tribulation. Eller ”möed bra mög” som de kanske säger i Skåne. Det tar vi lite trynemjöl på.

Black Metal är mitt nya svarta

Black Metal härskar här hemma just nu. Satanisk riter, mörker och hemska omslag för (nästan) hela slanten. Varför vet jag inte men helt plötsligt så är det extra bra och precis vad mina öron vill bli matade med. Black Metal har för mig alltid varit en genre som jag gillat men som har fått spela tredjefiol, eller kanske t.o.m fjärde, efter Death Metal, mer progressiva genrer och vanlig hederlig Metal. I tonåren var det naturligtvis det lite farliga med Black Metal som var väldigt lockade utöver själva musiken men nu när man blir allt mer gubbig (och även många av dem som utövar musiken) så får musiken tala sitt eget tydliga språk. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är jag gillar med genren men jag antar att det har med det kalla, karga och onda som gör en riktigt bra Black Metal-låt att göra och som får den att gå rätt i i märgen på mig. Nu är ju i och för sig spännvidden på genren väldigt stor med allt från det snällaste av snälla till det hårdaste av det hårda men jag gillar det mesta. Det behöver inte vara ”trve” och ”kvlt” för att det skall gå hem hos mig, det viktiga är att musiken är bra.

Och tips på bra Black Metal hade jag tänkt att dela med mig av här och nu:

TsjuderUnholy Paragon. Från skivan Desert Northern Hell, den skiva som spelas flitigast här hemma just nu. Tsjuder har en skön råhet i sin musik som tilltalar mig och ja, tummen upp helt enkelt.

AllegianceI stjärnornas skugga. Väldigt svenskt och väldigt bra. Black Metal framfört på svenska eller norska är alltid extra bra och detta är inget undantag.

Marduk behöver väl knappast någon presentation men fan vilken bra låt Thousand-fold Death från färska skivan Frontschwein är! Klassiskt Marduk-mangel med en snabbvrålande Mortuus som tar i så att corpsepainten rinner. Ljuvligt.

Förhoppningsvis har 2015 en massa smaskig Black i bagaget som väntar på avlyssning. Nu närmast är det väl Keep of Kalessin som pockar på uppmärksamhet och efter det klassiska Enslaved. Sedan så får vi se vad som kommer krypande från den olycksbådande horisonten. Vågar man hoppas på en ny skiva med Dawn kanske?