Tre snabba (och sura) öltips

Folköl fortsätter att vara en het och expansiv gren på den svenska öl-scenen och jag upptäcker att det uppenbarligen är den enda sortens öl jag själv numera skriver om när jag tittar bakåt den närmsta tiden i bloggarkivet. Men jag antar att det inte gör så mycket då ölen i fråga är mycket goda och inte enbart skall bedömas efter vilken alkoholhalt de har. Detta inläggs uppställning består av tre öl som alla har en gemensam nämnare i att de är sur-öl. Så gillar man inte sura saker så har man inte mycket att hämta här.

img_7036

Men om man gillar det så är detta tre riktigt bra öl. Min favorit bland dessa är Dugges Tropic Folk som med knapp marginal vinner på sin mycket fruktiga smak och att inte ha riktigt lika intensiv surhet som sina två kollegor. Mikkellers Drink’in Passion Berliner och Brekeriets Picnic Sour Ale var i stort sett likvärdiga och där den stora skillnaden dem emellan är vilken smaksättare de har bryggts med. Drink’in Passion Berliner är föga överraskande bryggd med passionsfrukt och Picnic Sour Ale är bryggd med rabarber så det är bara att välja det man föredrar. Eller båda två.

Eller så köper man alla tre för detta är tre högst köpvärda öl som finns att hitta hos din närmsta välsorterade dagligvaruhandel.

Annonser

Två bra folköl

Det finns ju som bekant inte så mycket rolig folköl ute i butikerna men läget håller sakta på att förändras. I min lokala ICA-butik så finns det faktiskt numera en liten dedikerad hylla för svensk mikrobryggd folköl och det är helt klart en fall framåt. En av dessa är Dugges Brandmästare Andréns Törtsläckare som jag tänkte kika lite närmre på tillsammans med Brooklyns relativt nya 1/2 Ale.

DSC02424

Brandmästare Andréns Törstsläckare har funnits ute ett bra tag på marknaden men verkar fortfarande vara väldigt populär. Med sin alkoholhalt på 2.8% så vågar jag nog säga att Törstsläckaren helt klart är bland det bästa du kan hitta inom den kategorin. Naturligtvis ingen smakkanonad på något sätt men den smak som finns är behaglig men något för tunn. Fast nog gör den sitt jobb som törstsläckare alltid. Betyg: 2+/5.

Brooklyns nya folköl 1/2 Ale kom, såg och levererade. En så kallad Saison på 3.5% som jag till en början var lite tveksam till men nu efter att ha druckit 3-4 flaskor under dom gångna veckorna börjat gilla mer och mer. En torr öl med behaglig fruktighet och friskhet. Inget revolutionerande men en väldigt bra folkis att smutta på i den kommande sommarvärmen. Betyg: 3/5.

Helgens alkoholfestival närmar sig

På lördag är det äntligen dags att styra kosan mot Svenska Mässan i Göteborg då det är dags avlägga ett besök på årets Öl och Whiskymässa. Det är första gången jag besöker en mässa inriktad på alkohol och det är med skräckblandad förtjusning jag blickar mot lördag. För förra året var tydligen inget annat än ett enda stort kaos. Folk som reste från landets alla hörn kunde stå i kö i flera timmar utan att ens komma in och irritationen var allmänt hög hos dom flesta. Hoppas verkligen denna situation inte uppstår nu när jag ska dit för är det något jag hatar så är det att trängas och stå i kö. Men enligt arrangören så skall allt vara frid och fröjd och mässytan är numera dubblad till 9000 kvadratmeter så det ser ganska ljust ut.

När jag väl kommit in så vet jag inte riktigt vad jag skall göra. Jag har inga utställare jag bara ”måste” besöka utan jag skall försöka att bara njuta så mycket det går. Och eftersom jag blir bjuden så känns det inte riktigt hövligt att bara springa iväg på egna äventyr utan det blir att hålla sig till flocken så att säga, även om jag tror att den är mer inriktad på whisky än öl och jag är tvärtom. Men min förhoppning är att jag skall kunna smaka en god spontanjäst öl eller två för det finns tyvärr alldeles för få sådana att tillgå på Systembolaget utan att bränna ett alltför stort hål i plånboken.

Som avslutning på detta ölindränkta inlägg så tänkte jag bjuda på lite omdömen på öl som just nu finns att köpa på Bolaget.

Slottskällan – Saison: Frisk, fräsch och en del av det fasta sortimentet så den är lätt att hitta. Kommer bli en höjdare att dricka när solen börjar värma lite mer. 3+/5.

DuggesMörk Lager: Dugges brukar alltid göra bra öl och denna är ingen undantag men något för anonym för sitt eget bästa. 3/5.

AmagerModern IPA: Modern och god som bara den. Riktigt bra tryck i humlen om man hittar en färsk flaska. 4/5.

De MolenCitra Pale Ale: Inget att klaga på. En bra Pale Ale, varken mer eller mindre. 3/5.

EpicHop Zombie: Tufft namn men tyvärr en liten besvikelse inte minst med tanke på priset. Men smakar bra gör det. 3+/5.

OppigårdFatboy Brown: Stabil Brown Ale men jag gillade deras Brewers Brown bättre. Kul med en god ”rock-öl” dock. 3/5.

New Belgium Trippel: Väldigt bra belgare från USA. Fin friskhet i lyckad kombination med koriander gör detta till en vinnare. 4/5.

New BelgiumAbbey: Belgisk dubbel som inte är riktigt lika smaskig som sitt Trippelsyskon. 3+/5.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Blandad bärs (mest från Mölnlycke)

Göteborg med omnejd är just nu stekhett i öl-Sverige. Inte nog med att Brewdog skall öppna en bar i stan, Dugges i samarbete med All In Brewing skall göra detsamma under namnet Brewers Beer Bar. Så nu kan man snart lägga till ytterligare två namn på listan över bra ölställen utöver prima hak som t.ex The Rover, Ölrepubliken, Tre Små Rum och Red Lion.

Och bryggerierna blir också fler och fler. Strax utanför Göteborg, i Mölnlycke, huserar bryggerierna Poppels och Rådanäs. Poppels har på ungefär ett år gått och blivit en kraft att räkna med tack vare en konstant ström av kvalitativa öl. Rådanäs jobbar för tillfället i lite mindre skala och har än så länge ”bara” släppt tre öl.

Här kommer ett gäng kort omdömen på några av dessa öl plus några godingar från andra bryggerier.

PoppelsExtra Special Bitter: En bra Bitter som dock har en bit kvar till sina brittiska förlagor. 3/5

PoppelsDIPA: Högt ställda förväntningar som tyvärr inte införlivades. En stabil Dubbel IPA men lite för tunn. 3+/5

RådanäsCalifornia Common: En så kallad Steam Beer. God men lite stel och smaklös. 3/5

RådanäsLageröl: Ok lager som gärna hade fått vara lite roligare men ändå klart bättre än mycket av det vanliga lagerblasket. 2+/5

OmnipolloNeduchadnezzar: Succén från förra året kommer tillbaka och är lite sämre. Men fortfarande en mycket bra Dubbel IPA. 4/5

Södra MaltfabrikenAlmighty: Mellanöl på burk med smak. Perfekt sommaröl som har stor möjlighet att bli en hit. 3/5

Bryggeriet DjævlebrygOld Mephisto: Danskt Barley Wine som övertygar. Vinöst med drag av söt karamell. Djävulsbryggarna vet hur en öl-slipsten skall dras.  4/5

(Alla dessa öl finns på Systembolaget eller går att beställa.)

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Epic-Julöl-Wampa-Battle

I fredags släpptes årets julöl på Systembolaget. Ett 30-tal olika öl, varav dom flesta är svenska,  tävlar om köparnas gunst nu när julledigheten står för dörren och alla vill vara lite smådragna. Jag köpte på mig en kasse blandade julöl under fredagen och har valt ut tre av dessa som jag hade tänkt skulle genomgå någon slags kamp med nordiska förtecken då ölen kommer ifrån ett svenskt, ett isländskt och ett danskt bryggeri. Deltagarna i denna episka kamp är Dugges Jullager från Dugges Ale & PorterbryggeriJólabjór från Ölvisholt Brygghus och Santas Little Helper från ”spökbryggaren” Mikkeller. Till min hjälp med avprovningen har jag min alldeles egna Wampa, stand-in för Rancor som annars hinkar en hel del bärs men står över dagens provning.

Först ut att avsmakas är Dugges Jullager som visar sig vara en ganska typiskt svensk lagom mörk lager. Det smakar relativt brödigt och aningen kryddigt men allting hålls på en jämn och bra nivå, inget sticker ut på något sätt. En stabil bryggd som får en lika stabil 3:a i betyg.

Sedan följer ölet med det lite exotiska namnet Jólabjór. Island är ju ett häftigt land, då måste ju ölen därifrån också vara ganska häftig? Ja om inte häftig så visar den sig iallafall vara rökig. Och ganska så söt. Och faktiskt riktigt god. Dock inte tillräckligt god för att kamma en 4:a i betyg men väl en stark 3:a. Noterar även att detta är den första ölen från Island som jag dricker. Kul.

Då återstår bara att avsluta med Santas Little Helper. En belgisk strong ale som Mikkeller som vanligt bryggt hos De Proef i Belgien. Stark (9.1%) men samtidigt lurigt lättdrucken och mild. Torkad frukt hånglar lite med en söt karamell vilket ger en öl som jag tycker når upp till en 4:a i betyg. En given öl att ta fram och smutta på när julklapparna är utdelade och lugnet börjar lägga sig framåt julaftons kväll.

Det blev alltså en (halv)dansk seger i kvällens lilla Battle. Santas Little Helper tar knappt hem segern och Wampa och jag tackar så mycket för uppmärksamheten. God kväll.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dugges Spotlight

Förra gången det bloggades om öl här på Fornmon så nämnde jag Dugges Spotlight som en av dom bästa folkölen som finns på marknaden. Ikväll så dracks det just en sådan flaska till det grillade goda (ryggbiff med tokgoda tillbehör, så gött att säsongen är igång) och det slog mig än en gång hur bra Spotlight är. Det smakar liksom mer än vad det borde, antagligen så är man skadad av alla ”vanliga” folkisar man har druckit genom åren. Till skillnad från sina kollegor i folkölshyllan så bjuder Spotlight sin drickare på humle och frukt (typ apelsin/grape) och en allmänt behaglig beska. Även doften är mycket angenäm och ölen ser t.o.m bra ut. Och som lite grädde på moset så går 1kr per såld flaska till Dugges kulturfond. Mycket schangtilt må jag säga. Dugges Spotlight får en strålande 3:a av 5 i betyg.

Spotlight

Nils Oscar Bordsöl

20130519_172611

Folköl som är riktigt god tycker jag är ganska knepigt att hitta. Norrlands Guld, Carlsberg, Spendrups och allt vad dom stora jättarna nu heter producerar alla relativt medioker folköl som endast duger i absoluta nödfall. Men som tur är finns det några små guldkorn i folkölshyllan som ger betydligt trevligare smakupplevelser än det vanliga blasket. Igår hade jag glädjen att testa ett utav dessa för första gången: Nils Oscar Bordsöl. En mycket tilltalande bryggd som trots sin låga alkoholhalt (2.7%) lyckas smaka och dofta mer än 95% av sina konkurrenter. Av dom folköl jag har smakat så är det är väl egentligen bara Sir Taste-a-lot från Brutal Brewing och framförallt Dugges finfina Spotlight som lyckas slå Nils Oscar Bordsöl på fingrarna. Så nästa gång ni strosar omkring i er lokala livsmedelbutik och är sugen på lite god folköl, se till att leta upp några flaskor Bordsöl, jag vågar nästan garantera att ni kommer att bli nöjda. Betyg blir en stabil 3:a av 5 möjliga.