Speltest: Star Wars Battlefront Beta

Ett av de större spelreleaserna nu i höst måste väl anses vara EAs kommande Star Wars-skjutare Battlefront? Utvecklat av veteranerna på DICE i Stockholm och med ett stort, fett Star Wars i titeln så kan ju detta inte bli något annat än en storsäljare. Under helgen så släpptes det en öppen Beta av spelet, dvs alla som har tillgång till en PS4, Xbox One eller hyfsat krallig PC kan ladda ner en bantad testversion och själva bilda sig en uppfattning om spelet är bra eller inte. Allt samtidigt som DICE och EA får chansen att göra lite buggfixning och balansering i skarp miljö.

Och efter att ha spenderat några timmar med Battlefront Betan så är jag faktiskt mer sugen på att köpa spelet nu än jag var innan. För det första: Battlefront ser ut och låter som Star Wars. Detta var väl i och för sig ingen större överraskning då DICE har fått tillgång till Lucasfilms arkiv och haft fritt fram att sampla och skanna lite vad fan de vill. Men ändå: kul med ett spel som verkligen känns som Star Wars. Jag springer runt som en liten blå på Hoth i rollen som en badass Snowtrooper och försöker skjuta så många rebeller så gott det bara går och det känns autentiskt. Eller ja, så autentiskt det bara går i ett fiktivt universum.

Battlefront Hoth

För det andra: detta är en arkadskjutare. Någon ultrarealism finns inte och jag tycker personligen att det passar utmärkt i ett Star Wars-spel. Vill jag ha en mer hardcore skjutare så spelar jag hellre gamla klassiska Raven Shield eller något. Battlefront är lätt att bara köra igång, lira några timmar när man känner för det och sedan lägga ifrån sig. Skitsamma om kill/death-ration gick åt helvete, jag hade kul och det är det viktigaste. Denna brist på djup kan dock på sikt visa sig vara vara något som gör att en del spelare inte kommer att bli långvariga i Battlefront men samtidigt så tror jag att spelet kommer tilltala mer casual-spelare vilket säkert kommer balansera ut det hela i längden.

Och för det tredje: Battlefront verkar innehålla ett ganska matigt co-op läge, så kallade Missions. Och jag som älskar co-op. Nu har jag bara hunnit testa Betans slimmade co-op läge med min fyraåriga son vilket väl får sägas inte är helt optimalt men det känns som att det finns en hel del potential här. Betan bjöd på ett klassiskt Horde-mode där vågor med fler och allt svårare fiender skall klaras av. En spelvariant med begränsad livslängd men förhoppningsvis så byggs Missions-delen av Battlefront på allt eftersom med nya och fler varianter utöver de fyra lägen som följer med i grundspelet.

Så jodå, det blir nog ett inköp av detta i november trots allt.

Speltest: Ground Zeroes

I am confuse.

Den 1:a September släpptes Hideo Kojimas senaste del i Metal Gear Solid-serien. Det går under namnet The Phantom Pain och jag har knappt en aning om vad det handlar om. Det jag vet är att huvudpersonen heter Snake (eller Big Boss) och denne Snake smyger omkring i 1980-talets Afghanistan och gör livet surt en mängd ryssar. Jag vet också att han med hjälp av en ballong kan han skicka iväg näst intill allt i spelvärlden som inte sitter fast till sin bas, som är en oljeplattform. Och jag vet att väldigt många spelare runt om i världen tycker att The Phantom Pain är ett väldigt bra spel. Sedan är det stopp med vetandet.

Hur som helst så gjorde min nyfikenhet på The Phantom Pain att jag i dagarna laddade ner Ground Zeroes, prologen som släpptes som en aptitretare inför The Phantom Pain förra året och gjorde ganska många gamers upprörda då det kostar en hel del pengar med tanke på hur begränsat det är. Jag laddade dock ner det gratis eftersom det var ett av spelen som man fick som Playstation Plus-medlem för ett tag sedan. Ground Zeroes går kortfattat ut på att rädda två fångar ur ett fångläger och akta sig för vakterna i detsamma. Ganska straightforward.

Men som sagt: I am confuse. För det första jag gör efter att ha tittat på den korta (men ganska snygga) introsekvensen är att gå några steg, ta ett steg för mycket över en klippkant, bli hängande i nämnda klippkant, trycka på fel knapp och ramla ner i havet.

Nytt försök. Jag lyckas ta mig upp för ett vakttorn men misslyckas med att söva vakten i tornet, ramlar ner från tornet och hela basen larmas om min närvaro. Eldstrid utbryter, jag irrar runt och efter mycket om och men så lyckas jag på något sätt göra mig av med mina förföljare. Efter detta så velar jag mest omkring och har ingen aning om var jag ska eller vad jag skall göra. Efter en 15-20 minuter så lyckas jag av en slump hitta rätt fånge att rädda (efter att ha räddat fyra stycken som man egentligen inte behöver) och jag får lite kryptisk info om var nästa fånge befinner sig. Ytterligare 20 minuters förvirrat spelande tar vid. Det springs runt tält, vakter jagar mig till och från men tillslut ger jag upp. Jag guidar Snake ner i ett luftvärnsbatteri där han får skjuta på allt som rör sig tills han och batteriet sprängs i luften. Game Over.

Nja…Ground Zeroes var nog inget för mig. Ännu ett kvitto på att jag är helt värdelös på Stealth-spel och hellre går in All guns blazing, vilket inte funkar så jättebra i Metal Gear Solid-spelen. Kul att ha testat men mest av allt förvirrande.

Snakeururu

Tre trailers

I helgen så har tre trailers av större magnitud släppts fria och en hel värld av nördar och annat folk har gått bananas när de sett de nya snuttarna från Star Wars: The Force Awakens, Star Wars: Battlefront och Batman V Superman: Dawn of Justice. Och eftersom jag själv är hälften nörd, hälften människa så har även jag blivit lite upphetsad, i alla fall efter att ha sett en utav nämnda trailers. De andra två lämnade mig lite mer oberörd.

Trailern till kommande Batman V Superman var en sådan ljummen historia. Skulle faktiskt vilja påstå att jag inte kände något alls efter att ha sett trailern. Jag gillar Batman men är inget jättefan och detsamma gäller Superman. Nolan-trilogin var ju bra, Tim Burtons Batman-rullar är underhållande, de gamla Superman-filmerna med Christopher Reeve är trevliga på ett nostalgiskt vis men varken Läderlappen eller Stålis är som sagt några serietidningshjältar som jag har nära mitt hjärta. Ben Affleck som Batman är ett konstigt val som jag inte tror kommer att funka och att se Batman fightas mot Superman i någon sorts Iron Man-dräkt känns lite krystat. Men kanske så gör dom det i en serietidning, vad vet jag? Jag kommer säkert att se filmen den dag den kommer ut på Blu-Ray men fram tills dess så kommer jag inte bry mig ett jota om filmen.

Nästa trailer som lämnade mig tämligen oberörd var den som promotar DICEs nya Star Wars-spel: Battlefront. Här borde jag vara lite mer upphetsad eftersom det ändå är Star Wars men jag överraskade mig själv med att inte bli det. Dels så tvivlar jag starkt på att min PS4:a kommer att kunna krysta fram sådan grafik som trailern påstår och dels så visar den ju inget av hur själva gameplayet ser ut utan är egentligen bara en cutscene som renderats av spelmotorn. Och visst, jag får väl erkänna att det ser bra ut och känns väldigt mycket Star Wars men eftersom man inte får se något alls från hur själva spelandet går till så blir förblir jag lite skeptisk.

Men sedan så har vi helgens piece de resistance: nya teasertrailern till Star Wars: The Force Awakens. Här snackar vi känslor på en helt annan del av skalan jämfört med de andra. Jösses, jag har säkert sett den 10-15 gånger och jag får gåshud varje gång. Den otroligt mäktiga inledningen med ”The Force-theme” ljudandes i bakgrunden samtidigt som kameran panorerar över ett ökenlandskap med en kraschad Star Destroyer i bakgrunden hade räckt för att göra mig nöjd. Men som extra grädde på moset så får vi Luke klassiska repliker från Return of the Jedi, mer sekvenser som visar vad som blivit utav Imperiet och så klart Chewie och Han Solo vars uppenbarelse fick alla Star Wars-fans att bli helt galna, inklusive mig. Star Wars känns som Star Wars igen för första gången på tjugo år. Efter att George Lucas gjort sitt bästa att förstöra det han en gång skapat så verkar JJ Abrams och hans medarbetare verkligen ha tagit vara på chansen att ställa allt till rätta. Nu återstår det ju att se om det verkligen blir så men som läget verkar nu så ser det ut att bli ett väldigt trevlig biobesök i december. Eller förhoppningsvis flera för om filmen är bra så kommer jag nog vilja se den tre-fyra gånger innan 2015 tar slut.

Ja det står utom allt tvivel att trailern till The Force Awakens är helgens stora vinnare. Och alla Star Wars-fans naturligtvis. Må kraften vara med er!

Valiant Hearts – The Great War

För första gången på väldigt länge så har jag spelat igenom ett tv-spel. Ubisofts knappt ett år gamla äventyrspusslare Valiant Hearts avklarades på ett par sittningar vilket är perfekt för en som inte längre har så mycket ro att sitta i soffan och lira spel. Men vilket magnifikt spel det är, trots sin korta speltid. De fyra karaktärerna (plus hund) man guidar igenom första världskrigets Europa har ett stort djup och man bryr sig mer om dem än, ja jag skulle vilja säga 100% av karaktärerna i dagens så kallade trippel-A titlar.

Valiant Hearts är ett oerhört vackert spel som är en fröjd att spela igenom och bara låta sig njuta av den fina tecknade grafiken. I stort sett varje sekvens i spelet hade kunnat ramas in och användas som konst på vardagsrumsväggen. Ljudet är mer sparsmakat men av hög kvalité och fyller mer än väl sin funktion. Karaktärerna säger knappt någonting utan kommunicerar med läten men gör sig ändå mer än väl förstådda. Själva spelmekaniken i spelet är även den ganska simpel och består av en gott och blandat-påse där pussel, actionsekvenser och quicktime-events avlöser varandra. Tyvärr så ligger den största svagheten i spelet här då det mot slutet av spelet har en tendens att bli lite tjatigt att göra samma sak om och om igen. Men detta är bara en mindre anmärkning då historien i spelet och karaktärernas öden och äventyr är såpass bra och medryckande.

Valiant Hearts – The Great War är ett gripande spel om de små människorna i en stor konflikt och en av det bättre spelupplevelser jag haft på senare år. Trots vissa brister i spelmekaniken så är detta ändå ett högst rekommendabelt spel som jag lätt ger betyget 8 av 10. Dessutom så är det ”gratis” just nu om man har Playstation Plus.

Valiant Hearts: The Great War_20140625183117

Vad skall man önska sig av tomten?

Sitter här och funderar på vad man skall önska sig av tomten i år. Och då främst i form av mjukvara till nya PS4:an som nu blivit hemmastadd i stereobänken. Det verkar ärligt talat inte finnas så mycket i spelväg just nu som är värt att spela. Upphottade next-gen versionen av GTA V har jag bokat och det kommer nästa vecka. Nya Dragon Age – Inquisition verkar bra och har stor chans att hamna på önskelistan, men sedan då?

Call of Duty: Advanced Warfare? Nja. Jag har inte spelat ett COD sedan Modern Warfare 2 och är inte särskilt sugen på att hoppa på COD-tåget igen. Hetsig kampanj fylld med Michael Bayifierad story där explosioner och sprängda skyskrapor har förtur framför allt vad som kan kallas för en intressant story. Lite kul att Kevin Spacey är med men det gör det fortfarande inte värt tiden det tar att spela anser jag. Utöver det så har multiplayerdelen i COD-serien aldrig tilltalat mig och det är ju främst för den som folk spelar COD-spelen.

Assassins Creed – Unity? Inte heller särskilt upphetsande. Det ser väldigt bra ut rent grafikmässigt och storyn verkar ju vara helt ok men jag har fortfarande del 1, 2 och 3 som ligger här hemma, halvt genomspelade. Assassins Creed är för mig en spelserie som alltid haft en stor potential men som tyvärr aldrig levt upp till den. Unity verkar köra efter mer eller mindre exakt samma formel som föregångarna vilket brukar vara kul en stund men man tröttnar ganska snart på att hoppa runt på tak och göra samma saker om och om igen. Vad jag förstår så är även kontrollen lite sämre i Unity jämfört med tidigare spel och det är ju allt annat än positivt.

Far Cry 4? Mjaaa…nu är vi inne på något som är lite intressant i alla fall. 3:an fick ju mycket bra kritik och verkar vara ett bra spel och 4:an ser ut att köra efter samma mall med lite mer av allt inbakat. Men jag är ändå inte helt övertygad. För det första så tycker jag inte att miljön ser särskilt intressant ut. Himalaya är väl fint i sig men jag vet inte riktigt, jag hade hellre sett något annat. Sedan så är djurlivet lite väl ”på” för min smak. Ja djur är farliga men om jag skall gå efter vad jag har sett så verkar det ju som om att man blir anfallen mer eller mindre konstant av diverse arga ormar, örnar och tigrar. Detta känns som något jag kommer att störa mig på i längden.

Hmm. Ja detta är svårare än vad man kan tro. Jag funderar också på om kanske Wolfenstein: The New Order kanske är värt att lägga tid och kraft på. Wolfenstein är ju ändå en skön spelserie och kan nog smeka en del av dom där nostalgiska minnena man har från tidigare spel.

Några tips?

futusanta

Mjukvara 2.0 i min PS4

Efter morgonens lilla teaser så kommer här The BIG REVEAL!!!:

PeEssFourururu!

CDON hade en sådan bra deal i helgen så det gick inte längre att motstå lockelsen att skaffa en PS4 till hushållet. 3990kr skulle dom ha för en PS4 med feta orcslaktarspelet Shadow of Mordor och halvljumna bilspelet Driveclub till. Och ett GTA 5 är bokat som lite grädde på moset. Så nu är det upp till bevis för det där next-gen som ju skall vara så bra.

Mjukvara 2.0 i PS4

Firmware 2.0 är på gång med ett gäng olika små förändringar:

Kan vara bra att veta för dem som eventuellt köpt sig en PS4…

 

…….jepp, så är det……

 

Och just det ja: en förbättrad version av den fantastiska rymdskjutaren TIE-Fighter är tydligen nära att släppas på GOG.com. En nedräkning pågår just nu på sidan och i skrivande stund återstår det ca 8 timmar innan ridån dras bort. Då får vi se vad som presenteras.