Jävligt sugen på ett par nya högtalare

När den lokala HiFi-handlaren i dag hade en liten minimässa och bjöd på kaffe med tilltugg så var naturligtvis farsan och jag där och kikade lite grann då man ju alltid har uppgraderingsdjävulen sittandes på axeln. Tyvärr så visade det sig att allt som demades gick från svindyrt och uppåt. Dock så kom vi ganska snabbt fram till den gamla sanningen att dyr anläggning inte behöver betyda att det låter lika bra som det kostar. Det bevisades när ett par Sonus Faber Cremonese (dina för endast 420.000kr) drivna av ett par gigantiska monoblock från Moon (600.000kr/STYCK) bara lät ”helt ok”.  Lite bättre lät det då när det demonstrerades hyfsad musik genom ett par JBL Synthesis KS2 S9900 för det facila priset av 499.700kr som drevs av Mark Levinson-elektronik som gick på en så där 800.000kr.

Vilket leder in oss på det här med musiken i sig. Varför ska det vara så förbannat svårt att spela musik som man kan referera till? Alltid denna fin-jazz eller truddilutt-blues som verkar skräddarsydd för gubbar över 50 bast. Så evinnerligt tråkigt att lyssna på och man har egentligen ingen aning om det låter bättre eller sämre än hemma. Bara en massa fin-inspelningar som gör att anläggningen som demas låter bra. Man kan ju tycka att branschen borde kommit längre efter alla dessa år men icke, det skall vara brasilianska djungelljud och bräkiga saxofoner annars är det ingen riktig HiFi-demonstration.

Hur som helst, det fanns ett par högtalare som jag tyckte var väldigt intressanta. Dock bara på ”torr-demo” men riktigt snygga var dom:

sonusfabersonetto

Sonus Faber Sonetto III. Snygga, smärta golvare tillverkade i Italien som åtminstone i min hjärna hade passat utmärkt som ersättare till mina stativhögtalare från Bowers & Wilkins. Men med sitt pris på 40.000kr så var de väl lite för ”billiga” för att platsa som demo-material denna eftermiddag. Men oavsett så blev jag jäkligt sugen på att skaffa nya högtalare så det är väl bara att börja spara antar jag.

Sonus Faber Olympica

Hifimässornas hifimässa, High-End i München är i full gång och då passar italienska högtalartillverkaren Sonus Faber på att visa upp sin nya Olympica-serie. Som vanligt ser det inte alls dumt ut och nivån på hantverket lär väl vara lika hög som vanligt. Jag vet inte vad det är men jag blir alltid så sjukt sugen på att byta högtalare så fort jag ser ett par från Sonus Faber, dom gör verkligen högtalare som tilltalar både öra och öga. Inte för att det är något större fel på mina nuvarande B&W-högtalare men uppgraderingsdjävulen ligger ju som vanligt och lurar i vassen. Olympica-serien består till en början av en stativmodell och två golvare, dock är det inte satt något datum när dom ska släppas på marknaden.

Köp mig!

Köp mig!

Sonus Fabers Venere-serie

Fyller på med lite mer Hi-Fi-godis. Italienska Sonus Faber är nämligen på gång med en ny serie högtalare och dessa verkar faktiskt bli ganska så överkomliga prismässigt, till skillnad från många av deras andra högtalarmonster som brukar gå loss på en bra bit över 50 lakan. Den nya serien heter Venere och jag skulle inte säga nej till ett par golvare i den här serien. Stativmodellen får det inte riktigt att rycka i köptarmen på samma sätt men den ser inte helt fel ut ändå. Förhoppningsvis så är ljudet på samma höga nivå som Sonus Faber brukar ligga på och jag skulle inte bli ledsen om dessa går att provlyssna under Arkenmässan nu i september.

http://www.sonusfaber.com/venere/en/

Detta bildspel kräver JavaScript.