Vila i frid Lucasarts

Igår kom nyheten att Disney lägger ner anrika spelutvecklaren Lucasarts. Disney köpte ju Lucasfilm med alla dess dotterbolag och varumärken (Star Wars!) förra året och nu tyckte dom alltså att det var dags att låta Lucasarts vila. Ett besked som kanske när man tänker efter var väntat då Lucasarts inte gjort något bra på många, många år. Deras senaste spel var t.ex. ett dansspel till Xbox Kinect vilket väl säger ganska mycket.

Men för mig personligen så är det samtidigt ett väldigt sorgligt besked då Lucasarts var en av mina absoluta favoritutvecklare. Under slutet av 80-talet och under stort sett hela 90-talet dominerade Lucasarts helt i den genre som går under benämningen ”point n click adventure games”. Och det var just min första kontakt med ett av dessa som fick min kärlek för Lucasarts att blossa upp. Jag hade nämligen en polare som hade en Amiga 500 och på den lirade vi ett litet spel som hette Zak McKracken and the alien mindbenders så att fingrarna blödde och hjärnorna bultade. Efter det var jag helt såld på genren och köpte väl egentligen allt som Lucasarts släppte. Indiana Jones and the fate of Atlantis, Monkey Island, Full Throttle, Sam n Max Hit the road, Day of the Tentacle och allt vad dom hette. Alla helt fantastiska spel som välförtjänt placerade Lucasarts på äventyrstronen.

Eftersom Lucasarts var en del av Lucasfilm så producerades det också en ansenlig mängd spel baserad på Star Wars-licensen. Och även här visade Lucasarts hur en spel-rubank ska dras. X-Wing, TIE-Fighter, Dark Forces, Jedi Knight, Jedi Outcast och Knights of the Old republic. Magiska spel som gjorde bäst möjliga med namnet Star Wars. Tyvärr så dök det också upp en hel del ruttna äpplen med Star Wars-loggan på under åren men det är inte dom jag kommer minnas Lucasarts för, utan för alla roliga timmar som har spenderats på att skjuta ner rebeller i TIE Fighter (mitt 15-åriga jag tyckte att det var fantastiskt kul att ett transportskepp i spelet hette Runka) och force-choka Siths i KOTOR.

Så vad händer nu då? Inga vet utom möjligtvis Disney själva. Det lovande Star Wars 1313 är lagt på is och inga andra spel ligger just nu i pipelinen. Men helt säker kan man vara på att Disney inte kommer låta en sådan stor franchise som Star Wars vara utan tv/datorspel i framtiden. Personligen så hade jag gärna sett ett till Knights of the Old republic eller att dom drar igång X-wing serien igen. Eller ännu hellre att dom gör ett nytt Monkey Island eller Full Throttle (en tvåa var ju på gång men lades ner). Men det är bara önskningar från min sida och det finns inte så mycket att göra just nu än att bara vänta. En sak är i alla fall säker: Lucasarts finns inte mer. Vila i frid.

lucasarts-logo-grim-fandango

The battle rages on

I fredags så gjorde jag en mycket stor investering. Jag plöjde ner hela 49kr på att köpa Battlefield 2 med tillhörande expansioner. Och i ett snabbt slag så fick World of Tanks en konkurrent på ”spel-att-spela-på-lunchen”-arenan.

Welcome to duty

Welcome to duty

Battlefield 2 är tillsammans med Battlefield 1942 och Bad Company 2 det spel i Battlefield-serien jag spelat mest och det visade sig vara nästan lika roligt att spela det idag som det var på den tiden det var ett stående inslag i dom LAN-sammankomster som några polare och jag anordnade. Fast man märker ju hur mycket serien har utvecklats genom åren, inte minst grafikmotor- och ljudmässigt där dagens Battlefield-spel är i absoluta framkant. Det känns liksom inte riktigt rätt nu när man lirar tvåan igen och ens stora feta stridsvagn inte klarar att göra över ett rangligt trästaket. Ett litet ”bonk” och sedan tvärstopp blir resultatet istället för att bara göra småflis utav det.

Fast även om tvåan är ett bra och roligt spel så kommer nog inget spel någonsin i Battlefield-serien nå samma höjder som det första, och bästa, Battlefield 1942. Visst, idag är det otroligt primitivt på alla sätt och vis men när det kom så var den något utav en revolution. Den totala friheten på slagfältet var ibland överväldigande efter att ha ägnat en stor den av sitt spelliv åt att springa omkring i trånga korridorer och skjuta på diverse monster. Nu var man inte uppbunden av att försöka beta av level efter level utan man kunde ta en flygplan, flyga runt med det lite grann, krasha och dö, för att sedan bara börja om igen i en stridvagn.  Man kunde göra lite som man själv ville helt enkelt. Och man kunde göra det på slagfält som Berlin med sina tighta gatustrider, Operation Battleaxe som bjöd på ett riktigt ställningskrig och Omaha Beach där det alltid var en utmaning att komma förbi bunkrarna på stranden.

Dö Fritz, dö!

Dö Fritz, dö!

Och nu är det snart dags för Battlefield 4. På tisdag nästa vecka så skall det avtäckas med pompa och ståt, men efter att knappt har rört Battlefield 3 så står jag nog över. Jag lever hellre på fina minnen från Battlefield 1942 och på lite lunchdödande röj i Battlefield 2.

Mot Borås! Drick öl och lira spel!

I helgen så var det återigen dags att styra kosan mot den fantastiska (nja) staden Borås för att lira lite trevliga sällskapsspel och smutta på en och annan öl. Resan tog sin början på lördag middag någon gång och gamla skitiga Peggan fick äran att skjutsa upp mig (plus fru och barn) till Borås. På vägen hann vi se en Ellos-skylt och besöka en City Gross-affär, mycket upphetsande. Väl framme så tog det inte lång tid innan spelandet och ölandet var igång och först på dagordningen stod kortspelet Munchkin. Ett spel jag aldrig spelat förut men det var lätt att ta till sig och inte särskilt avancerat. Munchkin kan beskrivas som en dungeoncrawler där man ska försöka få upp sin spelfigur till level 10 först av alla. Detta är dock inte helt lätt när man har monster att kämpa emot och motspelare som gör allt för att sätta käppar i hjulen. Ett kul spel fyllt med lustig humor á la Monty Python och något som jag gärna lirar igen.

Nästa spel var det relativt välkända spelet Carcassonne. Ett spel jag inte heller spelat innan men jag har pillat lite med Xbox Live-versionen så jag visste ungefär vad det gick ut på. Carcassonne kan väl lättast beskrivas som ett strategispel där man med slumpade brickor bygger upp ett landskap som man sedan ska försöka kontrollera så mycket som möjligt utav. Även detta var ett underhållande spel men kanske lite för snällt och familjevänligt, för jag saknade lite utav ”backstabbandet” som fanns i Munchkin.

Efter att Carcassonne hade avslutats blev det grillning (årets första!) och umgänge av lättare slag med prat, mat och somnande i soffa. Tack Borås för ännu en trevlig dag i spelets tecken.

Hur var då ölen som dracks till då? Jo dom var faktiskt goda allihop. Här följer ett litet protokoll:

  • Sigtuna East River Lager – Trevlig smakrik lager. Mycket prisvärd. 3/5
  • Dales Pale Ale – Bra men lite tam i smaken. 3/5
  • Nils Oscar Coffee Stout – Bra Stout som kunde smakat mer. 3/5
  • Poppelmans Nya Världen India Pale Ale – Fruktig och smakrik. Rekommenderas. 4/5
  • Corona Extra – Klassiker med lime till. Uppfriskande. 2+/5

100 omgångar World of Tanks

Min arbetskompis och jag har skaffat oss en ny syssla att sysselsätta oss med på lunchrasterna. Nu är det inga promenader i vårsolen som gäller. Inte heller något skitsnack över en kopp kaffe. Nej nu är det virtuella strider med stridsvagnar som gäller i free-to-play-online-skjutaren World of Tanks. Hundra matcher kom jag upp i idag och det går väl sådär får man väl säga. För på 100 matcher så har jag varit med i det segrande laget 37 gånger, förlorat 60 och haft turen att överhuvudtaget överleva omgången 29 gånger. 47 fiender har jag förstört och jag sätter knappt varannat skott (45%). Men ändå är det riktigt kul. Det roliga är ju som bekant inte att vinna utan att delta.

Och ännu roligare ska det tydligen bli om man använder sin surt förvärvade real-life-lön och köper diverse virtuella prylar för. Men där är jag lite mer tveksam för hittills så har det gått utmärkt att lira utan sådana dumma påfund. Dessutom så har jag ännu inte sett röken av den dåliga stämning som tydligen skall råda i det så kallade communityt i World of Tanks. Så om någon där ute söker efter ett trevligt sätt att spendera sina frukost- och lunchraster på så kan jag varmt rekommendera World of Tanks (som även går bra att spela i hemmets lugna vrå).

Ich bin das Tiger!

Ich bin das Tiger!

Spelfredag!

Äntligen är det fredag och helgen står för dörren. Ikväll vankas det lite Red Dead Redemption co-op med ett par arbetskompisar och imorgon så ska det gås på bröllop. Inte så tokigt alls faktiskt. Till spelandet så dricks det en öl och den här gången fick det bli Göteborgs nya starkpilsner. En duglig pilsner men inte riktigt min stil så det är antagligen inget jag kommer köpa igen. Trevlig helg!

UPDATE: Arbetskompisarna svek så det fick bli en klassisk omgång Borderlands med Totenfresser istället. Mycket skjutande och lite enstaka levlande som vanligt fast denna gång toppat med något av ett litet mysterium på slutet. Återstår att se om vi klarar att reda ut det hela. Avslutade kvällen med att säga hej då till sommaren med en Mohawk Unfiltered Lager Summer Edition. Bra lagerbärs det.