Anfäkta och anamma Tintin!

Igår så fick man då äntligen sett Tintins Äventyr: Enhörningens hemlighet. Och den var bra, mycket bra t.o.m. Steven Spielberg och Peter Jackson bjuder på non-stop action och när filmen har slutat så är man nästan andfådd. Det första som slår en när man börjar titta är hur satans snygg filmen är. Allt är helt galet bra gjort och hela filmen är en enda stor kraftuppvisning på det audiovisuella planet. Fast det audiovisuella godiset börjat faktiskt redan innan filmen har börjat för förtexterna är mycket smakfullt  gjorda och akompanjerade av en grym musiksnutt signerad John Williams.

Så långt allt bra men filmen har tyvärr också lite brister. För det första så är filmen ibland ganska osammanhängande och saker bara händer utan någon egentlig förklaring. Och sedan så är det lite för mycket logiska luckor i filmen som i alla fall jag störde mig lite på när jag tittade. Det är i och för sig möjligt att man hänger med bättre om man ser filmen en andra gång för tempot är oftast obönhörligt rappt. Men annars har jag faktiskt inte så mycket att klaga på.  Ljud och bild är som sagt fantastiskt bra, humorn är alltid närvarande och rollerna spelas övertygande av alla inblandade och ibland så tänker man inte ens på att det är en animerad film man sitter och tittar på.

Som gammalt Tintin-fan är jag mycket nöjd med den här filmen (även om jag kan tänka mig att dom riktiga Tintin-puristerna kanske inte håller med) och kan med gott samvete ge filmen en klockren 4:a av 5 i betyg.

Idag kom den!

Tintins Äventyr: Enhörningens hemlighet. Det är en ganska lång filmtitel det. Hoppas att filmen är bra nu eftersom jag längtat efter att se den sedan jag först hörde nyheten om att Steven Spielberg och Peter Jackson skulle knåpa ihop en film om den rödlätta belgaren. En liten recension kommer så snart filmen är sedd.